Ibland hejdar sig tiden…

Vi saknar vår vän och kollega Stina Stabo som inte längre finns bland oss. Våra tankar går till hennes familj, släkt och vänner.

Publicerat i Ingen kategori | Kommentarer inaktiverade för Ibland hejdar sig tiden…

Handlingsplan Lamm sjösatt

I går presenterades Handlingsplan Lamm i Näringslivets hus i Stockholm. Hela kedjan från lammproducenter, rådgivning, slakt och handel plus myndigheter har varit involverade att ta fram mål och aktiviteter som ska öka svensk lammproduktion. Gimrarna har jobbat i arbetsgrupp Produktion och har flera åtaganden i Handlingsplanen. Vi har börjat söka finansiering för en del av aktiviteterna, men mycket återstår. Vi har dock skissat på en plan  för genomförandet och hoppas på goda samarbeten genom processen. Vi tror och hoppas att denna Handlingsplan kommer att leda till mycket action i svensk lammproduktion!

Läs Handlingsplan Lamm här: Handlingsplan Lamm – 2016-01-18

Handlingsplan Lamm 2Landsbygdsminister Sven- Erik Bucht talade bl.a. om den svenska livsmedelsstrategi som håller på att utarbetas. Där är Handlingsplanerna för alla djurslag viktiga inspel.

 

 

 

 

 

Handlingsplan lammTherese Strand, Svenska Köttföretagen, presenterade Handlingsplan Lamm. Vi har många möjligheter inom vår produktion!

Publicerat i Handlingsplan Lamm | Kommentarer inaktiverade för Handlingsplan Lamm sjösatt

Remissvar djurvälfärdsersättning m.m

Gimrarna är remissinstans till bl.a till Jordbruksverket för olika stöd m.m. som påverkar lammnäringen. Nu senast har vi lämnat synpunkter på kommande föreskrift om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd.

I vårt följebrev skriver vi bl.a.: Gimrarna ställer sig positiva till införandet av ersättningen för extra djurvälfärd för får. Vi ser det som ett bra sätt att motivera fårägarna till att arbeta för en ökad djurvälfärd.

Vi tycker att det är olyckligt att informationen om och bestämmelserna för ersättningen kommer  efter det att reglerna ska börja efterlevas för den som söker ersättningen. Vi hoppas därför att tolkningen det första året blir välvillig.

SJVFS 2016-xx Remiss Gimrarnas synpunkter

Konsekvensutredning 2016-xx Remiss Gimrarnas synpunkter

Publicerat i Djurvälfärdsersättning får, Remissvar | Kommentarer inaktiverade för Remissvar djurvälfärdsersättning m.m

Ersättning för extra djuromsorg

Birgit Fag, lammrådgivare på Hushållningssällskapet i Jönköping tillika Gimmer-rådgivare har skrivit en artikel om en ny ersättningsform – Djurvälfärdsersättning för får – som kommer att gälla fr.o.m. 1 januari 2016. OBS! När detta skrivs är ännu inte föreskrifterna beslutade, så den senaste informationen hittar du alltid på Jordbruksverkets hemsida.

Ersättning för extra djuromsorg

2016 kan du som är fårägare söka ersättning för extra djuromsorg för får hos Jordbruksverket – fårpengen. Syftet med ersättningen är att förstärka arbetet med god djurhälsa inom näringen. För att få rätt till ersättningen måste flera villkor följas. Reglerna är ännu inte beslutade men här kan du läsa om vad föreslagna regler innebär.

Många fårägare uppfyller redan flera av de olika villkor som gäller för att kunna söka ersättningen. Däremot är det kanske så att allt arbete inte finns dokumenterat, men dokumentation är ett krav för att du ska kunna visa att du uppfyllt villkoren för att få ersättningen.

Alla som söker ska vara registrerade djurhållare hos Jordbruksverket och ha ett produktionsplatsnummer (SE-nummer). Två olika personer får inte söka ersättning för sammadjur.  Grundläggande i ersättningen är att upprätta en produktionsplan. I den ska du beskriva hur du planerar ditt fårår, men också hur det verkligen blev. Utnyttjar du den på rätt sätt kan den dessutom vara ett bra verktyg för att vässa din produktion. Det gäller dock att du har koll på vad som krävs för att få ersättningen.

Har du en liten besättning är det inte lönsamt att söka ersättningen när de faktiska kostnaderna för att uppfylla villkoren blir högre än ersättningen. Om du varken klipper dina djur två gånger om året, hullbedömer eller räknar foderstater får du överväga om denna ersättning passar för dig innan du söker. Första året kan det vara klokt att ta hjälp av en rådgivare för att räkna foderstat och lägga upp en produktionsplan så att du säkert får med alla villkor för dokumentationen som behövs.

Vilka djur kan jag söka för?

Du söker ersättningen för alla tackor och baggar som blir minst ett år under hållandeperioden eller är satta i avel Observera att du alltså får söka ersättningen för dina baggar också. Dessa djur ingår i ditt åtagande och är det antal som du måsta ha dagen efter det att du skickat in din ansökan och 60 dagar framåt. Det är denna period som kallas hållandeperioden. Om ett djur dör under hållandeperioden får du ersätta det med ett annat djur inom 10 dagar. Under resten av året räcker det att du har minst ett får men villkoren för stödet ska vara uppfyllda hela året. Djur som kommer in i din besättning under året ska också skötas enligt åtagandet om de blir över 1 år eller sätts i avel. Du söker ersättningen för ett år i taget på en blankett som skickas till Jordbruksverket. Tidpunkten för när du skickar in din ansökan kan ha stor betydelse för din ekonomi. Du kommer troligtvis att kunna skicka in din ansökan mellan den 12 februari och den 21 april. Har du djur som blir 1 år gamla under denna period och vill ha med dom i din ansökan så skickar du din ansökan så att ettårsdagen infaller under hållandeperioden.

Hur stor är ersättningen?

Ersättningen är 2000 kronor per djurenhet (DE). Du måste söka för minst en djurenhet. 1 DE motsvarar 6,67 får, omvänt motsvarar ett får 0,15 DE. Ersättningen för ett får blir alltså 300 kronor per får och år. Om du missar att uppfylla alla villkoren så minskar ersättningen. Mindre än 1000 kronor betalas inte ut. (I andra jordbrukarstöd motsvarar 1 djurenhet 6,67 tackor, baggarna räknas inte med.)

Lammkött

Vad krävs för att söka?

Det är sju villkor du behöver uppfylla. Villkor 2, 3 och 4 ska vara utförda senast 1 november 2016.

  1. Produktionsplan i 8 steg. Senast 21 april (sista dagen för SAM- ansökan) ska du ha gjort en produktionsplan. Den ska du kunna visa upp vid kontroll. I denna skriver du vad du planerar att göra och när under året du gjorde det. Planen ska vara ett levande dokument som du uppdaterar kontinuerligt under året. Exempel: I din plan skriver du att klippning kommer att bli 28 februari och 15 oktober. Blev det istället klippt den 26 februari så noterar du detta datum också.

Produktionsplanen ska innehålla:
Avelsplan.  I avelsplanen skriver du hur du planerar val av bagge, tackor och rekryteringsdjur, antal tackor per bagge, planerade tidpunkter för betäckning och val av rekryteringsdjur.
Mottagningsrutiner
. I planen skriver du vilka djur som kommit in till din besättning, datum för när de varit åtskilda från övriga besättningen och hur djuren varit åtskilda. Hullbedömning. Notera i planen när den ska göras och när den blev utförd. Alla djur bedöms individuellt. Spara noteringarna.
Betesplanering. Här skriver när djuren beräknas beta på dina olika skiften, både din planering och hur det verkligen blev. Notera också andra viktiga planerade och utförda åtgärder under betessäsongen till exempel träckprovstagning, vägning och avmaskning. Slakt och försäljning.  Notera vid vilka vikter, slaktvikter, ålder eller annat som djuren ska gå till slakt. Skriv ner de faktorer som avgör om ett djur ska behållas för rekrytering eller till försäljning av livdjur. Viktiga tidpunkter när det gäller slakt och försäljning noterar du i planen. Du ska spara produktionsplanen minst ett år efter ansökningsåret.
Avvänjning och könsgruppering.  Notera tidpunkten för när avvänjningen ska ske samt när den faktiskt blev. Skriv också ner i vilka grupper du delat in djuren till exempel om du har bagglamm och tacklamm i olika grupper.
Lamning. I planen skriver du in när du beräknar att lamningen kommer att ske, när den skedde och vilka rutiner som finns kring lamningen, t ex om du ska anställa någon och hur arbetet ska gå till.
Klippning och klövvård. Skriv både när du planerar att klippa och när det gjordes. Planera datum för klövtillsyn, när den utfördes och skriv in i produktionsplanen.

2. Foderinventering. Skriv upp hur mycket grovfoder och kraftfoder du har på gården och beräkna hur mycket foder du behöver fram till betessläppet.

3. Foderanalys. Analysera energi – och proteininnehåll i minst ett parti grovfoder. Beställ analysen hos ett ackrediterat laboratorium och spara kvittot.

4. Foderstater. Räkna foderstat för lågdräktigheten, perioden de två sista veckorna före beräknad lamning samt digivningsperioden. Har du inga sådana djur kan du istället räkna tre foderstater efter djurens hull eller fodertillgången. Räkna för de djur som är satta i avel eller är äldre än 1 år. Foderstaten ska visa hur stor dagsgivan är och eventuellt också att det täcker djurens näringsbehov.

5. Hullbedömning. Bedöm djurens hull individuellt vid minst tre tillfällen under stallperioden. Spara resultatet, dessa ska du kunna visa vid en eventuell kontroll. Du ska använda en godkänd mall för hullbedömningen.
Åsa och Birgit hullbedömer
6. Klippning
.  Klipp alla dina djur som ingår i ditt åtagande minst två gånger per år. Är det risk för kyligt väder räcker det att klippa runt blygd och juver (hygienklippning) vid ena klippningen.

7. Mottagningsrutiner. Håll djur som du tar in i din besättning åtskilda från dina andra djur i minst 3 veckor.

Hur länge gäller reglerna?

Villkoren gäller under hela det år du söker ersättningen och åtagandet startar 1 januari 2016. Om du till exempel köper tackor i februari så ska de stå i åtskilda från dina andra djur i minst tre veckor om du tänker söka stödet samma år.

Vad händer om det blir fel?

Om du inte gjort någon produktionsplan, foderinventering, analys och foderstat får du ett avdrag för alla djur i åtagandet. För klippning, hullbedömning och mottagningsrutiner får du avdrag för de djur du inte uppfyllt villkoret. Om du inte åtgärdar fel som påpekats vid kontroll så ökar avdraget för felet vid nästa kontroll, men du kan aldrig förlora mer än hela ersättningen.

Spara all dokumentation som krävs för ersättningen under det år som ansökan avser samt även det efterföljande året. Flera villkor i ersättningen ska vara uppfyllda sent på året. Om du får en kontroll tidigt på året kan du också få en efterkontroll senare samma år. Söker du ersättningen även efterföljande år och blir uttagen för kontroll då också kan det innebära att kontrollanten vill se dokumentationen från det föregående året. Det är viktigt att du uppfyller villkoren eftersom ersättningen sjunker rejält om du missar till exempel en hullbedömningsomgång.

Är det första gången du söker jordbrukarstöd?

Alla har inte rätt att söka jordbrukarstöd. Det gäller till exempel dig som bedriver verksamhet med idrottsanläggningar eller uthyrning av fastigheter. Du ska uppfylla villkoren för att vara aktiv lantbrukare. Har du inte sökt stöd tidigare så förvissa dig först om att du är berättigad att söka stöd på www.jordbruksverket.se/stod.

Definition av en djurhållare: En fysisk eller juridisk person som håller djur på angivet produktionsplatsnummer. Ska vara registrerad som djurhållare i Jordbruksverkets produktionsplatsregister.

Du måste vara registrerad

För att kunna söka ersättningen för extra djuromsorg måste du, ange på vilka produktionsplatser (SE-nummer) du är registrerad djurhållare.  Djurhållaren är den som ansvarar för djuren gentemot Jordbruksverket och den som söker utbetalningarna.  Det kan bara finnas en djurhållare per produktionsplats.  Två olika personer får inte söka ersättning för samma djur. Till exempel får inte en person söka kompensationsstöd för samma djur som en annan person söker djurvälfärdsersättning för.

Publicerat i Djurvälfärdsersättning får | Kommentarer inaktiverade för Ersättning för extra djuromsorg

Hur får signalerar smärta och andra nyttiga ”fåraktigheter” på veterinärkongressen i Uppsala

Veterinärer som vill lära mer om får och fårsjukdomar hade ett ypperligt tillfälle på årets Veterinärkongress 6 november. Då bjöds vi på en heldag med mycket intressant program och bra föreläsare. Phil Scott och Murrey Corke pratade bl a om bedövning och sövning av får inför operationer, hudsjukdomar, lunginflammationer och hur man undersöker får med centralnervösa symtom.

20151106_093637

Bildtext: Phil Scott pratar om olika sätt att ge bedövning. Foto: Åsa Lindqvist.

Visar fåren smärta?
Murrey Corke redovisade en undersökning om hur man kan avläsa smärta i fårets ansikte. Det kan gälla smärta på grund av akut juverinflammation eller hälta men också inre sjukdom som dräktighetstoxikos. ”Hälta?” säger kanske du, ”det ser man väl ändå!” Ja, men man kan även se på fårets ansikte om hon har ont i foten! Om man granskar öronens hållning, storleken på ögonlockens öppning, läpparna, käklinjen mm så ser man skillnader hos ett får som inte har ont jämfört med om det har lindrigare till stark smärta. Dessa förändringar i ansiktsuttrycken graderas enligt en bedömningsskala som både fårägare och veterinärer kan ha stor nytta av.

Du kan lära dig skalan och även testa dig själv i en interaktiv webkurs: http://www.badbear.com.br/hub/facial/story.html

Smärta18 feb-07 074Bildtext: Tackan visar stark smärta med slutna ögon och bakåt-nedåtroterande öron. Hon hade akut juverinflammation. Foto: Åsa Lindqvist.
 

 

Bildtext: Ett får utan smärta med öppna ögonlock och framåtriktade öron. Foto: Åsa Lindqvist.

Råmjölkspulver ersätter inte tackråmjölk
Murrey Corke berättade också om en undersökning där man jämfört tackors råmjölk med råmjölkspulver från tio olika tillverkare. Tackråmjölk av bra kvalitet innehåller minst 50 g immunoglobulin per liter (ett mått på immunitet mot sjukdomar). För att få i sig tillräckligt med immunoglobuliner behöver lammet få i sig 400 ml råmjölk av bra kvalitet inom 2-3 timmar efter födseln. Totalt under de första 18 timmarna behöver det 270 ml/kg kroppsvikt.

20151106_092651Bildtext: Murray Corke höll flera uppskattade föredrag. Foto: Åsa Lindqvist.

Det är också viktigt att lammet får i sig fett, som finns i hög mängd (15%) i råmjölk, för att kunna hålla uppe kroppstemperaturen.

Hur var det då med råmjölkspulvren? Jo, inget av dom gav tillräckligt med immunoglobulin: Lammet skulle bara få i sig 0,3 till 3 g jämfört med 20 g om det fick tackråmjölk. Alltså alldeles för lite! Fetthalten varierade också och var för låg i några pulver för att tillgodose lamms behov.

Man kunde också se att det är olämpligt att ge råmjölkspulver som komplement till tackråmjölk – den totala mängden immmunoglobuliner som tagits upp av lammen minskade nämligen.

Sammantaget är det alltså bäst att ge lammen en tillräcklig mängd tackråmjölk. Om man inte har det, är getråmjölk näst bäst, under förutsättning att den kommer från CAE-fri get. Getråmjölk har ungefär samma innehåll som tackråmjölk. Om man däremot använder koråmjölk (första urmjölkningen) bör man sätta till t ex rapsolja för att höja fetthalten.

Resistens mot avmaskningsmedel – hur ska vi motverka det?
Katarina Gustafsson från Gård&Djurhälsan pratade om resistens mot avmaskningsmedel och vilken policy vi i Sverige ska ha framöver för att förebygga parasit- och resistensproblem. Vi ska fortsätta med att avmaska endast efter behov – ta träckprov! -, göra betesplaneringar, samt avmaska och kontrollera nya djur i karantän. Däremot ska vi inte tillämpa systemet med s k ”refugia” (lämna några djur obehandlade) som man använder i Storbritannien. Det finns ingen anledning eftersom vi har ett mycket bra resistensläge. Dessutom uppträder Haemonchus på ett annat sätt i Sverige: om den kommer in i en besättning blir den oftast dominerande som parasit och ger svåra sjukdomsproblem och produktionsbortfall. Att då låta bli att avmaska några djur kan bli direkt förödande för djurhälsan och lammtillväxten i besättningen!

 

Publicerat i Ingen kategori | Kommentarer inaktiverade för Hur får signalerar smärta och andra nyttiga ”fåraktigheter” på veterinärkongressen i Uppsala

Webbutbildning: Börja med får

Victoria Thuillier, rådgivare på HS Konsult tipsar om en favorit i repris-kurs: Börja med får. Läs mer och anmäl här.

Publicerat i Aktiviteter | Kommentarer inaktiverade för Webbutbildning: Börja med får

Fä & Folk på Sheep Veterinary Societys höstmöte

Åsa Lindqvist, Fä & Folk har varit på Sheep Veterinary Society’s höstmöte på Isle of Mull, Skottland, 28-30 september 2015. Mer om detta kan ni läsa i nästa Fårskötsel som kommer 6 november.

Åsa och Kym AbbottGimrarna har ett brett internationellt kontaktnät. Åsa Lindqvist har i höst varit på Sheep Veterinary Society’s möte i Skottland, och passade då på att diskutera får med professor Kym Abbott från Australien.

Publicerat i Utblickar | Kommentarer inaktiverade för Fä & Folk på Sheep Veterinary Societys höstmöte

Hullbedömning

Vi Gimrar erbjuder olika tjänster som hjälper dig i din lammproduktion. Här kommer ett par exempel från Åsa Lindqvist, veterinär i sitt företag Fä & Folk:

Diskussion om byggprojekt nytt fårhusBirgit Fag och Åsa Lindqvist diskuterar med Jessica och Martin Wirblad inför byggande av nytt fårhus.

 

 

 

 

Åsa och Birgit hullbedömerEn viktig del i fårproduktionen är att känna på djurens hull, och att bedöma det rätt! Här kalibrerar Åsa Lindqvist och Birgit Fag sina hullbedömningar efter Fårhälsovårdens mall.

Publicerat i Tjänster | Kommentarer inaktiverade för Hullbedömning

Handlingsplan Lamm

Under en ganska lång tid har näringen arbetat med att ta fram mål och aktiviteter för att skapa en hållbar och lönsam svensk lammproduktion. Deltagandet i  framtagandet av Handlingsplan Lamm är brett bl.a deltar Svenska Fåravelsförbundet, LRF Kött, Lammproducenterna, Gård & Djurhälsan, Hushållningssällskapen, Svenska Köttföretagen – och naturligtvis Gimrarna!

Arbetet med att ta fram handlingsplanen sker i fyra arbetsgrupper: produktion, stöd & regler, marknad och export.

I dag träffas vi för ett möte i Arbetsgrupp Produktion. Vi har målen klara och diskuterar nu hur vi ska genomföra alla åtgärder. Hela handlingsplanen beräknas vara färdig till årsskiftet. Det är mycket på gång, så mycket kan jag säga. Stay tuned!

/Titti Strömne

Publicerat i Aktiviteter, Handlingsplan Lamm | Kommentarer inaktiverade för Handlingsplan Lamm

Lammköttslyftet

I dag deltar Titti Strömne från Gimrarna i en workshop anordnad av Svenskt Kött som kallas Lammköttslyftet. Svenskt Kött tillsammans med SLU har inlett ett arbete för att se vilka möjligheter som finns för att förbättra tillgång och kvalitet på svenskt lammkött.

Program hittar du här.

Ser fram emot en intressant dag!

Svenska Fåravelsförbundets ordförande Magnus Jönsson informerar om bakgrunden till dagen.

Svenska Fåravelsförbundets ordförande Magnus Jönsson informerar om bakgrunden till dagen.

Moderatorn för dagen Lars Höök ledde eftermiddagens workshop där de 35-talet inbjudna gav sina synpunkter på vad en svensk lammköttstandard skulle kunna innehålla.

Moderatorn för dagen Lars Höök ledde eftermiddagens workshop där de 35-talet inbjudna gav sina synpunkter på vad en svensk lammköttstandard skulle kunna innehålla.

Publicerat i Aktiviteter | Kommentarer inaktiverade för Lammköttslyftet