Vi ses i Mora!

I helgen, den 11-12 maj 2019, ses vi i Mora då Fåravelsförbundet håller stämma och lammriksdag. Vi från Gimrarna finns på plats med Birgit, Sofia, Karin, Anna och Titti.

Birgit kommer att prata under rubriken Klok korsningsavel i vårlammsproduktionen. Titti Strömne delger resultat från projektet om Utedrift med får. Och du har möjlighet att snacka byggnationer med Sofia Hedlund som håller till vid vår monter. Håll utkik efter Gimrarnas flagga. Hoppas vi ses i vimlet!

Publicerat i Ingen kategori | Kommentarer inaktiverade för Vi ses i Mora!

Medverkan på Lammriksdagen 2018

Gimrarna medverkade i vanlig ordning på Sv. Fåravelsförbundets stämma och följande Lammriksdag. Vi höll ett föredrag: På gång inom lammrådgivningen. Här kan du se föredraget. Vi passade också på att genomföra en enkätundersökning för att få värdefull input kring vad som förväntas av svensk lammrådgivning. Ett varmt tack till de som svarade på enkäten.

Publicerat i Ingen kategori | Kommentarer inaktiverade för Medverkan på Lammriksdagen 2018

Info om Fårpengen

Ersättning för extra djuromsorg för får, den så kallade fårpengen, är ett jordbrukarstöd som du kan söka hos Jordbruksverket. Den här texten är framtagen av Hushållningssällskapet i Jönköping som en hjälp för att samla den dokumentation som krävs för att du ska uppfylla villkoren för ersättningen. Hushållningssällskapet har också tagit fram en pärm – Fårpengen, för att du lättare ska kunna hålla reda på alla regler kring ersättningen. Om du fyller i alla uppgifter i pärmen så uppfyller du också villkoren för att söka ersättningen för extra djuromsorg för får. I pärmen finner du korta instruktioner om vad som krävs. Du hittar också hjälp med några exempel på hur du kan skriva. Pärmen beställer du via mail till ann-christin.karlsson@hushallningssallskapet.se eller via telefon 036-39 88 70. Du kan förstås samla din dokumentation på annat sätt helt eller delvis. Är du med i Elitlamm kan du till exempel registrera delar av din dokumentation i detta program.

Beloppet och reglerna för ersättningen kan komma att ändras. Håll dig därför informerad via Jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se genom att klicka dig fram på stöd/jordbrukarstöd/djurvälfärdsersättningar/extra djuromsorg för får. Om det sker några ändringar i bestämmelserna under ansökningsperioden så mailar vi dessa ändringar till dig som uppgett din mailadress när du köpte pärmen.

Syftet med ersättningen är att förstärka arbetet med god djurhälsa genom:

  • Produktionsplanering
  • Foderplanering
  • Klippning
  • Mottagningsrutiner

Vem kan söka ersättningen?

Alla som söker ska vara registrerade djurhållare hos Jordbruksverket på minst en produktionsplats och ha minst ett produktionsplatsnummer (SE-nummer). Du kan ha dina djur på andra produktionsplatser än dina egna under hållandeperioden. Ta med alla nummer i din ansökan. Om du har djur på ytterligare produktionsplatser under året så ska detta framgå av din stalljournal. Två olika personer får inte söka ersättning för samma djur.

Du kan överlåta hela din ansökan senast 15 juni under ansökningsåret. Reglerna för detta är i nuläget lite oklara. Blir det aktuellt med ett övertagande gör du klokt i att fråga Jordbruksverket vad som gäller. Du får inte överlåta delar av ditt åtagande.

Att vara registrerad som djurhållare på minst en av produktionsplatserna är ett villkor för ersättningen

Alla har inte rätt att söka jordbrukarstöd. Det gäller till exempel dig som bedriver verksamhet med idrottsanläggningar eller uthyrning av fastigheter. Du ska uppfylla villkoren för att vara aktiv lantbrukare. Kontrollera noga om du har rätt att söka jordbrukarstöd på Jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se

Vilka djur kan jag söka för?

Det antal djur du söker ersättning för är det antal som du måsta ha dagen efter det att din ansökan inkommit till Jordbruksverket och 60 dagar framåt. Denna period kallas hållandeperiod.

Du kan söka ersättning för alla tackor och baggar som är eller blir minst ett år under hållandeperioden eller är satta i avel. Observera att du alltså får söka ersättningen för dina baggar också. Oavsett hur många får du söker utbetalning för ska du sköta alla får som ingår i åtagandet enligt villkoren.

Har du djur som blir 1 år gamla eller kommer att sättas i avel under din hållandeperiod kan du ta med dessa djur i din ansökan. Du kan styra när din hållandeperiod inträffar genom att skicka in din ansökan vid ”rätt” tidpunkt.

Exempel: Om du skickar in din ansökan via SAMInternet den 22 februari börjar din hållandeperiod den 23 februari och slutar 23 april.

Om du skickar in din ansökan via SAMInternet den 12 april börjar din hållandeperiod den 13 april och slutar den 11 juni.

Om ett djur dör under hållandeperioden får du ersätta det med ett annat djur inom 10 dagar. Kan du inte det så ska du anmäla minskningen via SAM Internet. Ditt åtagande gäller hela året men under övriga delar av året räcker det att du har minst ett får som är minst ett år gammalt och/eller satt i avel. Åtagandet gäller hela året. Det kan innebära att du ibland har fler djur och ibland färre djur som ska skötas enligt villkoren jämfört med det antal du har under hållandeperioden. Djur som kommer in i din besättning under året ska alltså också skötas enligt åtagandet om de blir över 1 år eller sätts i avel.

Om du ökar antalet får i din SAM-ansökan efter att du har skickat in den räknas det som en ny ansökan. Då får du en ny hållandeperiod. Du kan öka antalet får i ansökan fram till den 12 april.

Hur söker jag? Du söker ersättningen för ett år i taget via SAM Internet. Mer information om SAMInternet hittar du på Jordbruksverkets hemsida. Ansökningsperioden är 8 februari – 12 april.

Hur stor är ersättningen? Ersättningen är 2000 kronor per djurenhet (DE). Du måste söka för minst en djurenhet. 1 DE motsvarar 6,67 får, omvänt motsvarar ett får 0,15 DE. Ersättningen för ett får blir alltså 300 kronor per får och år. Om du missar att uppfylla alla villkoren så minskar ersättningen. Mindre än 1000 kronor betalas inte ut. (I andra jordbrukarstöd motsvarar 1 djurenhet 6,67 tackor, baggarna räknas då inte med.)

Omräkningstabell

1 får 0,15 DE 300:-   100 får 15 DE 30 000:-
10 får 1,5 DE 3 000:-   200 får 30 DE 60 000:-
20 får 3 DE 6 000:-   300 får 45 DE 90 000:-
30 får 4,5 DE 9 000:-   400 får 60 DE 120 000:-
40 får 6 DE 12 000:-   500 får 75 DE 150 000:-
50 får 7,5 DE 15 000:-   1000 får 150 DE 300 000:-

Vad krävs för att söka?

Grundläggande i ersättningen är att upprätta en produktionsplan. I den ska du beskriva hur du planerar ditt fårår, men också hur året verkligen blev. Det är sju villkor du behöver uppfylla. Villkor 2,3 och 4 ska vara utförda senast 1 november 2018.

  1. Produktionsplan i 8 steg. Senast 12 april (sista dagen för SAM- ansökan) ska du ha gjort en produktionsplan. Den ska du kunna visa upp vid kontroll. I denna skriver du vad du planerar att göra och när under året du gjorde det. Planen ska vara ett levande dokument som du uppdaterar kontinuerligt under året. Använd tidsplanen och flikarna i pärmen för de noteringar som krävs för att uppfylla villkoren. Exempel: I din plan skriver du att klippning kommer att bli 28 februari och 15 oktober. Blev det istället klippt den 26 februari så noterar du detta datum också.Mottagningsrutiner. I planen skriver du vilka djur som kommit in till din besättning, datum för när de varit åtskilda från övriga besättningen och hur djuren varit åtskilda. Lamning. I planen skriver du in när du beräknar att lamningen kommer att ske, när den skedde och vilka rutiner som finns kring lamningen, t ex om du ska anställa någon och hur arbetet ska gå till. Ändras rutinerna ska detta framgå. Avvänjning och könsgruppering. Notera tidpunkten för när avvänjningen ska ske samt när den faktiskt blev. Skriv också ner i vilka grupper du delat in djuren till exempel om du har bagglamm och tacklamm i olika grupper.
  2. Du ska spara produktionsplanen minst ett år efter ansökningsåret.
  3. Slakt och försäljning. Notera vid vilka vikter, slaktvikter, ålder eller annat som djuren ska gå till slakt. Skriv ner de faktorer som avgör om ett djur ska behållas för rekrytering eller till försäljning av livdjur. Viktiga tidpunkter när det gäller slakt och försäljning noterar du i planen.
  4. Betesplanering. Här skriver du när djuren beräknas beta på dina olika skiften, både din planering och hur det verkligen blev. Notera också andra viktiga planerade och utförda åtgärder under betessäsongen till exempel träckprovstagning, vägning och avmaskning.
  5. Klippning och klövvård. Skriv både när du planerar att klippa och när det gjordes. Planera datum för klövtillsyn, när den utfördes och skriv in i produktionsplanen. Hullbedömning. Notera i planen när den ska göras och när den blev utförd. Alla djur bedöms individuellt. Spara noteringarna.
  6. Produktionsplanen ska innehålla: Avelsplan. I avelsplanen skriver du hur du planerar val av bagge, tackor och rekryteringsdjur, antal tackor per bagge, planerade tidpunkter för betäckning och val av rekryteringsdjur.
  7. Foderinventering. Skriv upp hur mycket grovfoder och kraftfoder du har på gården och beräkna hur mycket foder du behöver fram till betessläppet.
  8. Foderanalys. Analysera energi – och proteininnehåll i minst ett parti grovfoder. Beställ analysen hos ett ackrediterat laboratorium och spara kvittot. För närvarande är bara Eurofins i Sverige som är godkänt, det finns andra godkända laboratorier utomlands.
  9. Foderstater. Räkna foderstat för lågdräktigheten, högdräktighet, samt digivningsperioden. Har du inga sådana djur kan du istället räkna tre foderstater efter djurens hull eller fodertillgången. Räkna för de djur som är satta i avel eller är äldre än 1 år. Foderstaten ska visa hur stor dagsgivan är för att täcka djurens näringsbehov.
  10. Hullbedömning. Bedöm djurens hull individuellt vid minst tre tillfällen jämnt fördelade under året. Spara resultatet, dessa ska du kunna visa vid en eventuell kontroll. Du ska använda en godkänd mall för hullbedömningen. Klippning. Klipp alla dina djur som ingår i ditt åtagande minst två gånger per år. Undantagsvis kan den ena klippningen utföras som en hygienklippning (=att endast klippa runt blygd och juver). Motivera i så fall varför i planen.
  11. Mottagningsrutiner. Håll djur som du tar in i din besättning åtskilda från dina andra djur i minst 3 veckor.

Hur länge gäller reglerna?

Villkoren gäller under hela det år du söker ersättningen och åtagandet startar 1 januari 2018. Om du till exempel köper tackor i februari så ska de stå i åtskilda från dina andra djur i minst tre veckor om du tänker söka stödet samma år.

Vad händer om det blir fel?

Om du gjort fel i din ansökan om ersättning för extra djurvälfärd för får kan du inte förlpra mer än hela ersättningen. Har du missat att uppfylla alla tvärvillkor (se Jordbruksverkets hemsida) så kan du få avdrag på de flesta stöden, även ersättningen för extra djurvälfärd.

Om du inte gjort någon produktionsplan, foderinventering, analys och foderstat får du ett avdrag för alla djur i åtagandet. För klippning, hullbedömning och mottagningsrutiner får du avdrag för de djur du inte uppfyllt villkoret. Om du inte åtgärdar fel som påpekats vid kontroll så ökar avdraget för felet vid nästa kontroll.

Spara all dokumentation som krävs för ersättningen under det år som ansökan avser samt även det efterföljande året. Flera villkor i ersättningen ska vara uppfyllda sent på året. Om du får en kontroll tidigt på året kan du också få en efterkontroll senare samma år. Söker du ersättni­­­­­­­­­­­­­­­ngen även efterföljande år och blir uttagen för kontroll då också kan det innebära att kontrollanten vill se dokumentationen från det föregående året.

Om du råkar ut för en oväntad händelse som gör att du inte kan uppfylla villkoren för ersättningen, t ex om stora delar av besättningen dör hastigt, ska du anmäla detta skriftligt till Jordbruksverket inom 15 dagar. Då kan dina villkor komma att ändras.

Hushållningssällskapet har tagit fram en pärm – Fårpengen, för att du lättare ska kunna hålla reda på alla regler kring ersättningen. Om du fyller i alla uppgifter i pärmen så uppfyller du också villkoren för att söka ersättningen för extra djuromsorg för får. I pärmen finner du korta instruktioner om vad som krävs. Du hittar också hjälp med några exempel på hur du kan skriva.

Du kan förstås samla din dokumentation på annat sätt helt eller delvis. Är du med i Elitlamm kan du till exempel registrera delar av din dokumentation i detta program.

Huskvarna 24 januari 2018

Birgit Fag, lammrådgivare på Hushållningssällskapet i Jönköping tel 0708-29 05 45 birgit.fag@hushallningssallskapet.se

Medlem i Gimrarna, lammrådgivare i samverkan

Publicerat i Ingen kategori | Kommentarer inaktiverade för Info om Fårpengen

ATL uppmärksammar…

…vårt seminarium om lönsamhet

Publicerat i Ingen kategori | Kommentarer inaktiverade för ATL uppmärksammar…

Öka lönsamheten per tacka

Här kan du se Gimrarnas presentation från Lammriksdagen i Sunne den 21 maj 2017. Tack till alla som kom och lyssna och kontakta oss gärna för fortsatt diskussion på din gård.

Publicerat i Ingen kategori | Kommentarer inaktiverade för Öka lönsamheten per tacka

Följ oss på Facebook

Nu kan du följa Gimrarna på Facebook! Vi är ju flera företag som samverkar i Gimrarnas nätverk och du hittar numera våra medlemmars olika evenemang/kurser etc. på Facebook. Välkommen dit!

Publicerat i Ingen kategori | Kommentarer inaktiverade för Följ oss på Facebook

Kopparförgiftning eller brist på koppar

Kopparförgiftning eller brist på koppar – hur svårt ska det vara?

Under den senaste tiden har några fårbesättningar i landet drabbats av kopparförgiftning efter att de har fått bolus med koppar. Koppartillskott i form av bolus bör bara ges till vuxna får om man har påvisat kopparbrist. Men hur vet man att man riskerar brist respektive förgiftning hos fåren?

Fåret är unikt som djurslag i avseende på hur lite det skiljer mellan mängden koppar som behövs för att täcka behovet och som kan ge förgiftning. Behovet är 7 – 15 mg koppar/kg torrsubstans i hela foderstaten. Vid > 20 mg koppar/kg torrsubstans finns en klar förgiftningsrisk. Dessa värden gäller om inga antagonistiska substanser inverkar på upptaget av koppar. De mest betydande antagonisterna är svavel, molybden och järn som var och en hämmar upptaget av koppar. Koppar/molybdenkvoten bör ligga på 4-10 för att undvika förgiftning respektive brist på koppar.

Många faktorer påverkar kopparupptaget

Andra faktorer som påverkar kopparupptaget är till exempel fodersort, årstid, kalkning, gödning, nederbörd men också olika känslighet hos raser och individer. Proteinrika fodermedel som rödklöver och soja har ofta högre kopparnivåer än spannmål. Koppar tas upp bättre från pellets och spannmål än från grovfoder. Raps (kan förekomma som råvara vid pelletstillverkning) innehåller ofta mycket molybden och hämmar därmed upptaget av koppar. Jordinblandning i foder eller bete (växtligheten är nerbetad) ökar upptaget av järn som i sin tur hämmar kopparupptaget. Brist på svavel i vallen kan öka risken för kopparförgiftning. Renrasig texel och ostfriesiska mjölkfår har visat sig vara känsliga för kopparförgiftning, medan gotlandsfår är känsliga för kopparbrist. Individuella variationer i känslighet för kopparupptag respektive – förgiftning är stor och troligen ärftlig.

Kopparbrist

Drabbar tydligast lammen som växer dåligt och lätt får infektioner, till exempel av parasiter med återkommande diarréer som följd. Tackor med kopparbrist kan ha svårt att öka i hull efter avvänjning. Kopparbrist visar sig också som matt, sträv ull (känns lite som ”Svinto”), tydligast hos gotlandsfår. Kopparbrist ses oftast under betesperioden när fåren inte har fått mineralfoder med koppar eller inte ätit av mineralfodret i tillräcklig mängd. Brist kan därför vanligen hävas genom att se till att djuren äter mer av kopparberikat mineralfoder.

Kopparförgiftning

drabbar främst vuxna får om de har utfodrats med för mycket koppar under en längre tid (oftast under stallperioden). Fåren lagrar överskottet av koppar i levern. Förgiftningen är under detta stadium kronisk och syns inte på djuret. Vid påfrestningar som stress, lamning, avvänjning så akutiseras förgiftningen och fåren blir sjuka. Kopparjoner strömmar då från levern och ut i blodet och förstör de röda blodkropparna, varför fåren först får bleka slemhinnor. De tappar aptiten, blir svaga, slemhinnorna blir gula och urinen är mörk. Fåren dör inom några dagar. Behandling av djur som visar symtom är mestadels utsiktslös. Övriga djur i besättningen kan behandlas med till exempel högre intag av molybden för att undvika att fler insjuknar.

Utfodringsrekommendationer

Kopparbrist och kopparförgiftning hos får har varit känt länge, både i Sverige och utomlands. Utifrån vetenskapliga studier och praktisk erfarenhet har rådgivningen till fårägare i Sverige varit: Ge fåren mineralfoder som innehåller 200-400 mg koppar per kg torrsubstans. Se till att de äter 15-25 mg av detta per djur och dag under betesperioden eller när de ges grovfoder och/eller spannmål. Om de får koncentrat eller färdigfoder kan mineralgivan behöva justeras – kontakta lamm-/foderrådgivare för hjälp att räkna ut detta. Vuxna djur av renrasig texel och ostfriesisk mjölkfår bör ges mineralfoder utan koppar.

Kopparbolus

Bolus med koppar (egentligen kapslar med kopparoxidnålar) bör endast ges vid konstaterad kopparbrist i besättningen. Lamm och tackor som fått bolus med koppar ska inte ges tillgång till koppar i något annat fodermedel minst under den tid som boli är verksamt (6 månader enligt tillverkaren). De ska ges kopparfritt mineralfoder. Tackorna ska inte heller få tillgång till kraftfoder i någon form.

” The slow-release, glass bolus…is contraindicated in sheep due to be housed, since high availability of Cu in rations for housed sheep generally obviates the need to supplement with Cu”. (Ur ”Diseases of Sheep”, ed ID Aitken, 2007, 4:e uppl.)

En besättning som behandlade med boli

Ett exempel på hur nära brist kan ligga förgiftningsrisk, hämtat från en besättning som behandlade med boli för flera år sedan:

Besättningen bestod av gotlandsfår och ingick i intensivrådgivning på grund av låga mönstrings- och slaktvikter hos lammen. Leverprov från slaktlamm och blodprov från tackor visade låga kopparnivåer och tämligen låga koboltnivåer. Foderprov visade att kobolt- och kopparhalterna var mycket låga, molybden- och svavelhalter låga medan järnhalterna var höga i hö, spannmål och spannmål-ärtblandning.

Foderstaten under stallperioden ändrades så att tackorna fick mineralfoder och koncentrat inblandat i spannmålen – tidigare hade de fått mineralfoder i fri tillgång och ärtor som proteinfodermedel. Första veckan i juni, i samband med avmaskning av lammen, gavs samtliga tackor och 53 av 73 lamm kopparkapslar (bolus), övriga 20 lamm var obehandlad kontrollgrupp. Samtidigt byttes mineralfodret ut mot mineraler utan koppar, och koboltsulfat tillsattes i dricksvattnet. På grund av hög nederbörd drack inte fåren vatten förrän från mitten av sommaren. Då fick de emellertid tio ggr för hög dos av koboltsulfat pga att fårägaren missuppfattat doseringen. Prov från slaktlammen visade att alla hade höga koboltnivåer (ej förgiftningsrisk). Tio lamm som hade fått kopparkapslar hade höga kopparnivåer varav hälften hade nivåer som indikerade förgiftningsrisk. Av elva lamm som inte fått kopparkapslar hade sju normala kopparnivåer och fyra låga kopparnivåer. Att så många av de obehandlade lammen hade normala kopparnivåer kan dels bero på att tackorna hade fått koppartillskott och dels på att lammen fått kobolttillskott via dricksvattnet – kobolt lär ha en reglerande effekt på upptaget av koppar. Inga djur visade symtom på kopparförgiftning.

Även kommande stallsäsong hade fodret låga koppar- och kobolthalter, men fårägaren gav tackorna fr o m hösten mineralfoder med koppar. För att kontrollera kopparstatus provslaktades tre tackor i februari och visade sig då ha höga kopparnivåer, troligen en summaeffekt av kopparkapsel och kopparberikat mineralfoder. Därefter byttes mineralfodret ut till kopparfritt dito.

Även nästa betessäsong behandlades lamm (60 av 91) med kopparkapslar och dessutom med koboltsulfat, denna gång blandat med avmaskningsmedlet. Tackorna fick inte koppartillskott. Från midsommar blandades koboltsulfat i dricksvattnet. Prov togs på hösten från 20 slaktlamm och fyra tackor. Tio av slaktlammen hade fått kopparkapslar och åtta av dom hade normala nivåer, två hade höga nivåer. Av de 10 obehandlade lammen hade två normala kopparnivåer, åtta hade för låga. Av de fyra tackorna hade tre otillfredställande nivåer, en hade normal kopparnivå. Samtliga hade bra koboltnivåer.

Fårägaren ökade lammens mönstringsvikt redan första året som de behandlades med koppar och kobolt med 10 (!) kg och slaktvikterna i snitt med 2,9 kg. Andra året ökade vikterna med ytterligare 3,3 kg i såväl mönstringsvikt som slaktvikt och toppade därmed såväl länets mönstringsresultat som slakteriets resultat! Förvisso inte bara en effekt av mineraltillskott utan även av andra förändringar som skedde på grund av rådgivningen…

Veterinär Åsa Lindqvist
Fä&Folk

 

Publicerat i Ingen kategori | Kommentarer inaktiverade för Kopparförgiftning eller brist på koppar

Vi ses på Lammriksdagen!

På fredag genomförs Svenska Fåravelsförbundets stämma på Gotland. Gimrarna är stolta sponsorer och flera av oss medlemmar finns på plats: Åsa, Anna, Birgit och Titti. På lördag genomförs Lammriksdagen 2016 och vi medverkar under programpunkten: Fårpengen – Djurvälfärdsersättning för får, erfarenheter från vårens kurser och hur tolkar vi reglerna. Hoppas vi ses på plats!

Publicerat i Ingen kategori | Kommentarer inaktiverade för Vi ses på Lammriksdagen!

Ibland hejdar sig tiden…

Vi saknar vår vän och kollega Stina Stabo som inte längre finns bland oss. Våra tankar går till hennes familj, släkt och vänner.

Publicerat i Ingen kategori | Kommentarer inaktiverade för Ibland hejdar sig tiden…

Handlingsplan Lamm sjösatt

I går presenterades Handlingsplan Lamm i Näringslivets hus i Stockholm. Hela kedjan från lammproducenter, rådgivning, slakt och handel plus myndigheter har varit involverade att ta fram mål och aktiviteter som ska öka svensk lammproduktion. Gimrarna har jobbat i arbetsgrupp Produktion och har flera åtaganden i Handlingsplanen. Vi har börjat söka finansiering för en del av aktiviteterna, men mycket återstår. Vi har dock skissat på en plan  för genomförandet och hoppas på goda samarbeten genom processen. Vi tror och hoppas att denna Handlingsplan kommer att leda till mycket action i svensk lammproduktion!

Läs Handlingsplan Lamm här: Handlingsplan Lamm – 2016-01-18

Handlingsplan Lamm 2Landsbygdsminister Sven- Erik Bucht talade bl.a. om den svenska livsmedelsstrategi som håller på att utarbetas. Där är Handlingsplanerna för alla djurslag viktiga inspel.

 

 

 

 

 

Handlingsplan lammTherese Strand, Svenska Köttföretagen, presenterade Handlingsplan Lamm. Vi har många möjligheter inom vår produktion!

Publicerat i Handlingsplan Lamm | Kommentarer inaktiverade för Handlingsplan Lamm sjösatt