Hur får signalerar smärta och andra nyttiga ”fåraktigheter” på veterinärkongressen i Uppsala

Veterinärer som vill lära mer om får och fårsjukdomar hade ett ypperligt tillfälle på årets Veterinärkongress 6 november. Då bjöds vi på en heldag med mycket intressant program och bra föreläsare. Phil Scott och Murrey Corke pratade bl a om bedövning och sövning av får inför operationer, hudsjukdomar, lunginflammationer och hur man undersöker får med centralnervösa symtom.

20151106_093637

Bildtext: Phil Scott pratar om olika sätt att ge bedövning. Foto: Åsa Lindqvist.

Visar fåren smärta?
Murrey Corke redovisade en undersökning om hur man kan avläsa smärta i fårets ansikte. Det kan gälla smärta på grund av akut juverinflammation eller hälta men också inre sjukdom som dräktighetstoxikos. ”Hälta?” säger kanske du, ”det ser man väl ändå!” Ja, men man kan även se på fårets ansikte om hon har ont i foten! Om man granskar öronens hållning, storleken på ögonlockens öppning, läpparna, käklinjen mm så ser man skillnader hos ett får som inte har ont jämfört med om det har lindrigare till stark smärta. Dessa förändringar i ansiktsuttrycken graderas enligt en bedömningsskala som både fårägare och veterinärer kan ha stor nytta av.

Du kan lära dig skalan och även testa dig själv i en interaktiv webkurs: http://www.badbear.com.br/hub/facial/story.html

Smärta18 feb-07 074Bildtext: Tackan visar stark smärta med slutna ögon och bakåt-nedåtroterande öron. Hon hade akut juverinflammation. Foto: Åsa Lindqvist.
 

 

Bildtext: Ett får utan smärta med öppna ögonlock och framåtriktade öron. Foto: Åsa Lindqvist.

Råmjölkspulver ersätter inte tackråmjölk
Murrey Corke berättade också om en undersökning där man jämfört tackors råmjölk med råmjölkspulver från tio olika tillverkare. Tackråmjölk av bra kvalitet innehåller minst 50 g immunoglobulin per liter (ett mått på immunitet mot sjukdomar). För att få i sig tillräckligt med immunoglobuliner behöver lammet få i sig 400 ml råmjölk av bra kvalitet inom 2-3 timmar efter födseln. Totalt under de första 18 timmarna behöver det 270 ml/kg kroppsvikt.

20151106_092651Bildtext: Murray Corke höll flera uppskattade föredrag. Foto: Åsa Lindqvist.

Det är också viktigt att lammet får i sig fett, som finns i hög mängd (15%) i råmjölk, för att kunna hålla uppe kroppstemperaturen.

Hur var det då med råmjölkspulvren? Jo, inget av dom gav tillräckligt med immunoglobulin: Lammet skulle bara få i sig 0,3 till 3 g jämfört med 20 g om det fick tackråmjölk. Alltså alldeles för lite! Fetthalten varierade också och var för låg i några pulver för att tillgodose lamms behov.

Man kunde också se att det är olämpligt att ge råmjölkspulver som komplement till tackråmjölk – den totala mängden immmunoglobuliner som tagits upp av lammen minskade nämligen.

Sammantaget är det alltså bäst att ge lammen en tillräcklig mängd tackråmjölk. Om man inte har det, är getråmjölk näst bäst, under förutsättning att den kommer från CAE-fri get. Getråmjölk har ungefär samma innehåll som tackråmjölk. Om man däremot använder koråmjölk (första urmjölkningen) bör man sätta till t ex rapsolja för att höja fetthalten.

Resistens mot avmaskningsmedel – hur ska vi motverka det?
Katarina Gustafsson från Gård&Djurhälsan pratade om resistens mot avmaskningsmedel och vilken policy vi i Sverige ska ha framöver för att förebygga parasit- och resistensproblem. Vi ska fortsätta med att avmaska endast efter behov – ta träckprov! -, göra betesplaneringar, samt avmaska och kontrollera nya djur i karantän. Däremot ska vi inte tillämpa systemet med s k ”refugia” (lämna några djur obehandlade) som man använder i Storbritannien. Det finns ingen anledning eftersom vi har ett mycket bra resistensläge. Dessutom uppträder Haemonchus på ett annat sätt i Sverige: om den kommer in i en besättning blir den oftast dominerande som parasit och ger svåra sjukdomsproblem och produktionsbortfall. Att då låta bli att avmaska några djur kan bli direkt förödande för djurhälsan och lammtillväxten i besättningen!

 

Det här inlägget postades i Ingen kategori. Bokmärk permalänken.